torsdag 30 juni 2011

Fält från morgon till kväll


Under fältarbetet är det otroligt viktigt att ha personer som kvinnorna ni ser på dessa bilder. De gör allt för att ta oss till rätt personer och är alltid glada och fulla av energi. 



Det är långa dagar på fältet och efter många timmars intervjuande unnar vi oss en lunch bestående av ris, poshu (en nationalrätt gjord på majs), bönor och avocado. Andra dagar blir det grillad majs eller chapati till lunch. 

Våra tolkar kämpar på och försöker vrida och vända på meningar för att få fram korrekt data. Det är inte alltid lätt men de gör ett fantastiskt jobb! De har dessutom börjat arbeta efter svensk tid, (det vill säga om vi börjar 8.00 så betyder det inte 9.00), vilket vi är väldigt tacksamma för. 

Kvinnan på bilden har inte fått någon träning och förklarar att hon skulle vilja delta i ett träningsprogram främst för att ha möjlighet att hjälpa hennes barnbarn att få en bättre framtid. Hon tror att utbildning är viktigare än pengar och sparar varje dag för hennes barnbarns räkning. 


Många hushåll är stora och förlitar sig på väldigt små verksamheter. Flera kvinnor har berättat för oss om hur viktigt det är att investera i någon form av tillgång, till exempel en ko, för att ha en säkerhet och ha möjlighet att fortsätta verksamheten även i sämre tider. Både män och kvinnor har berättat för oss om hur viktiga kvinnorna är för hushållens ekonomi då ett stort problem är att många män är arbetslösa och spenderar mycket tid vid de lokala barerna.



Trots att den förväntade livslängden i Uganda bara är 53 år träffar vi på många mycket äldre kvinnor som fortfarande arbetar hårt och har gott om energi och nära till skratt.

Louise intervjuade en kvinna som har sin syster och son i Sverige. I och med detta blev hon automatiskt Louises svärmor :) 


Det blir otroligt många möten med barnen här nere. Trots att vi har varit i en och samma del av Mbales fattigaste områden under flera heldagar tycker barnen att vi är otroligt fascinerande. De allra yngsta tycker ibland att vi är läskiga och börjar gråta när de ser oss men de äldre barnens glädje är helt obeskrivlig.  

1 kommentar:

  1. Hej vänner, vad roligt att läsa om er vistelse därnere! Stående inslag i vardagssurfandet nu:) o vilka fantastiska bilder! Tycker ni är grymt duktiga som orkar men både fältarbetet o bloggandet :) ha d fantastiskt därnere o ses till höst! Kram feifei

    SvaraRadera